ABC-analys delar in sortimentet i tre klasser efter hur stor del av värdet varje artikel står för. Bakgrunden är den observation som brukar tillskrivas Pareto: en liten del av artiklarna svarar för en stor del av omsättningen, och resten fördelar sig i en lång svans.
Beräkningen är enkel. Multiplicera årsförbrukning med styckvärde för varje artikel, sortera fallande, och summera uppåt. De artiklar som tillsammans står för ungefär åttio procent av värdet blir A, nästa femton procent blir B, och resten C. Gränserna är konventioner, inte naturlagar — det viktiga är att indelningen blir tillräckligt grov för att gå att agera på.
Så här ser det ut på ett sortiment med tio artiklar och ett totalt förbrukningsvärde på en miljon kronor:
| Artikel | Förbrukning × styckvärde | Årsvärde | Ackumulerat | Klass |
|---|---|---|---|---|
| Motorenhet | 1 200 st × 450 kr | 540 000 kr | 54,0 % | A |
| Växelhus | 900 st × 260 kr | 234 000 kr | 77,4 % | A |
| Styrkort | 2 600 st × 35 kr | 91 000 kr | 86,5 % | A |
| Kullager | 1 800 st × 25 kr | 45 000 kr | 91,0 % | B |
| Kabelstam | 500 st × 80 kr | 40 000 kr | 95,0 % | B |
| Tätningsring | 900 st × 22 kr | 19 800 kr | 97,0 % | C |
| Filter | 4 000 st × 3,50 kr | 14 000 kr | 98,4 % | C |
| Display | 300 st × 40 kr | 12 000 kr | 99,6 % | C |
| Fästplåt | 150 st × 18 kr | 2 700 kr | 99,9 % | C |
| Skruv M6 | 6 000 st × 0,25 kr | 1 500 kr | 100,0 % | C |
Lägg märke till att styckantalet inte styr någonting. Skruven förbrukas i flest exemplar av alla artiklar i listan och hamnar ändå sist, medan motorenheten ensam bär över halva värdet.
Åttioprocentsgränsen faller mitt inne i en artikel. Efter Växelhus ligger summan på 77,4 procent, efter Styrkort på 86,5 — någon kombination som träffar exakt 80 finns inte. Tar du med Styrkort blir A tre av tio artiklar (30 procent) med 86,5 procent av värdet; lämnar du det i B blir A två av tio (20 procent) med 77,4 procent. Här hamnade det i A, men båda svaren är försvarbara. Tumregeln är att hålla A liten nog att faktiskt hinna följa upp. Notera också att en verklig lista sällan landar på lärobokens 20/30/50 — den här gav 30/20/50.
Nyttan ligger i att styrningen kan differentieras. A-artiklar tål tät uppföljning, låga säkerhetslager och frekvent räkning, eftersom både kapitalbindningen och konsekvensen av brist är stor. C-artiklar ska inte kosta administration: de fem C-artiklarna ovan är tillsammans värda 50 000 kronor om året, alltså mindre än en tiondel av motorenheten. Sätt en generös beställningspunkt, köp sällan och i större kvantiteter, och räkna dem en gång om året.
En vanlig fallgrop är att bara klassificera på värde. Skruv M6 omsätter 1 500 kronor om året och är en solklar C-artikel — men om den sitter i varje motorenhet och har tolv veckors ledtid från en enda leverantör, står den lilla summan i vägen för de 540 000 kronor motorenheten drar in. Bristkostnaden har ingenting med artikelns eget värde att göra. Därför kompletteras värdeklassen ofta med en kritikalitetsbedömning, och artikeln styrs som A trots att den räknas som C.
Kom också ihåg att analysen mäter flöde, inte bundet kapital. Kabelstammen förbrukas för 40 000 kronor om året, och med 300 stycken i lager ligger 24 000 kronor bundna — drygt sju månaders förbrukning, alltså 1,7 lagervarv per år. Motorenheten binder ungefär lika mycket, 60 stycken för 27 000 kronor, men det räcker bara i knappt tre veckor och ger 20 varv. Samma kapital, tolv gånger skillnad i omsättning. Vill du åt det som ligger och samlar damm behöver du ställa lagervärde mot förbrukning, inte enbart köra ABC.
I Fluit går ABC-klassningen att räkna fram ur faktisk förbrukning, och klassen kan sedan styra inventeringsfrekvensen genom cykelräkning. Guiden ABC-analys av lagret går igenom uträkningen steg för steg.
