En HS-kod är varunumret som talar om vad en vara är i tullens ögon. Systemet heter Harmonized System, förvaltas av Världstullorganisationen och används av över tvåhundra länder. Det gör att samma produkt får samma sex första siffror oavsett var i världen den deklareras.

EU bygger på med två siffror till ett åttasiffrigt KN-nummer, som används vid export och i statistiken. Vid import tillkommer ytterligare siffror i Taric, EU:s tulltaxedatabas, för att fånga antidumpningstullar och andra åtgärder.

Vad koden styr

Koden avgör mer än tullsatsen:

  • Tull och avgifter vid import från länder utanför EU.
  • Punktskatt. Kemikalieskatten pekar ut skattepliktiga varor med KN-nummer, och koden avgör dessutom om varan räknas som vitvara eller övrig elektronik.
  • CBAM. Vilka varor som omfattas av gränsjusteringsmekanismen anges också med KN-nummer.
  • Restriktioner och licenser för allt från livsmedel till produkter med dubbla användningsområden.
  • Statistiken, både Intrastat inom EU och tulldeklarationer utanför.

Klassificering är inte namngivning

Klassificeringen utgår från vad varan består av och vad den gör, inte från vad den kallas. En “smart högtalare” kan hamna som högtalare, som datamaskin eller som telekommunikationsutrustning beroende på funktion, och skillnaden får konsekvenser för både tull och skatt.

Är fallet oklart går det att begära ett bindande klassificeringsbesked från Tullverket, som gäller i hela EU.

Koden hör hemma på artikeln

Eftersom flera regelverk hänger på varukoden är den ett artikelfält, inte något som slås upp per sändning. Ligger den på artikeln kan systemet avgöra skatteplikt, räkna landad kostnad och lämna underlag till statistiken utan att någon letar.

I Fluit ligger HS-koden på artikeln tillsammans med nettovikten, och punktskattemotorn matchar just den koden mot skatteschemat för att hitta rätt kategori och sats. Samma uppgift används alltså två gånger, i stället för att underhållas på två ställen.