Omvänd skattskyldighet flyttar momsen från säljarens deklaration till köparens. Säljaren fakturerar utan moms, och köparen redovisar både utgående och ingående moms på samma affär. Har köparen full avdragsrätt tar de två posterna ut varandra och ingen betalning uppstår, men båda ska ändå redovisas.

Syftet är att stoppa en särskild sorts momsbedrägeri: att en säljare fakturerar med moms, låter köparen dra av den och sedan försvinner utan att betala in sin del. Finns ingen moms på fakturan finns inget att försvinna med.

De tre vanliga fallen

Regeln känns ofta igen från byggsektorn, men det är bara ett av flera fall.

Varor till företag i andra EU-länder. Säljer du varor till en momsregistrerad köpare i ett annat EU-land, och varorna transporteras dit, fakturerar du utan svensk moms. Köparen redovisar förvärvsmoms i sitt land. Det här är det vanligaste fallet för ett handels- eller tillverkningsbolag.

Skrot och avfall. Handel med avfall och skrot av vissa metaller omfattas vid försäljning mellan svenska företag.

Viss elektronik inom Sverige. Mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, bärbara datorer och surfplattor säljs med omvänd skattskyldighet till andra företag när fakturans beskattningsunderlag för dessa varor överstiger gränsvärdet i momslagen. Gränsen räknas per faktura, vilket gör att samma sortiment kan hamna olika beroende på hur ordern delas.

Vid sidan av dessa gäller regeln byggtjänster inom byggsektorn, som har egna avgränsningar och en helt egen praxis.

Villkoren som måste hålla

Tre saker avgör om du får fakturera utan moms vid EU-försäljning:

  1. Köparen är momsregistrerad i ett annat EU-land. Det bevisas med ett giltigt VAT-nummer.
  2. Varorna lämnar Sverige. Transporten till det andra landet ska kunna styrkas med fraktsedel, följesedel eller motsvarande.
  3. Fakturan säger vad som gäller. Både säljarens och köparens VAT-nummer ska finnas med, tillsammans med en uppgift om att omvänd skattskyldighet tillämpas.

Brister någon av de tre kan Skatteverket kräva svensk moms i efterhand, och den kostnaden blir din och inte kundens.

VAT-numret är hela grunden

Ett VAT-nummer som såg giltigt ut när kunden lades upp för två år sedan säger ingenting om läget i dag. Bolag avregistreras, fusioneras och byter form. Kontrollen görs mot EU-kommissionens tjänst VIES, som svarar på om numret är giltigt vid förfrågningstillfället.

Två saker gör kontrollen praktiskt hanterbar: att den sker automatiskt när numret läggs in eller ändras, och att svaret sparas så att du kan visa vad du visste och när.

I Fluit valideras kundens VAT-nummer mot VIES, och momsreglerna avgör själva vilken sats som ska gälla utifrån land och kundtyp. En kund i Tyskland med giltigt VAT-nummer får därmed rätt behandling på ordern utan att någon behöver komma ihåg regeln.

Ska du bara kontrollera formatet på ett nummer du fått per mejl finns verktyget för VAT-nummer, som kontrollerar landsprefix och struktur direkt i webbläsaren.

Vad som lätt blir fel

  • Kunden är privatperson. Då gäller inte omvänd skattskyldighet, utan reglerna för distansförsäljning.
  • Varan lämnar aldrig landet. En kund med utländskt VAT-nummer som hämtar varan i Sverige och använder den här uppfyller inte transportvillkoret.
  • Fakturan saknar hänvisningen. Formalia räknas: uppgiften om omvänd skattskyldighet är ett krav, inte en artighet.
  • Beloppsgränsen för elektronik räknas fel. Det är beskattningsunderlaget för de aktuella varorna på fakturan som räknas, inte hela orderns värde.