Vilken moms som ska tas ut vid EU-försäljning avgörs av två frågor: vem köparen är och hur mycket du säljer. Svaren ger fyra fall, och de skiljer sig så pass mycket att de är värda att hålla isär från början.
De fyra fallen
| Köpare | Villkor | Moms |
|---|---|---|
| Företag med giltigt VAT-nummer | Varan transporteras ut ur Sverige | Ingen moms, köparen redovisar förvärvsmoms |
| Företag utan giltigt VAT-nummer | Svensk moms | |
| Privatperson | Under tröskeln 99 680 kr per år | Svensk moms |
| Privatperson | Över tröskeln | Köparlandets momssats |
Det är alltså inte kundens adress som avgör, utan kombinationen av kundtyp, VAT-nummer och volym.
Försäljning till företag
Säljer du varor till ett momsregistrerat företag i ett annat EU-land, och varorna transporteras dit, faktureras utan svensk moms. Köparen redovisar i stället förvärvsmoms i sitt eget land. Detta är omvänd skattskyldighet, och det förutsätter tre saker: giltigt VAT-nummer, bevisad transport och rätt uppgift på fakturan.
Försäljningen ska dessutom rapporteras i en periodisk sammanställning, där du per kvartal anger hur mycket du sålt till varje VAT-nummer.
Försäljning till privatpersoner
Här styr tröskeln. Så länge din samlade gränsöverskridande försäljning till privatpersoner i EU ligger under 10 000 euro per kalenderår, i Sverige 99 680 kronor, tar du ut svensk moms som vanligt.
Passerar du tröskeln byter allt sådan försäljning karaktär: från och med den transaktion som passerar gränsen ska köparlandets momssats gälla. Säljer du till Danmark blir det 25 procent, till Tyskland 19 och till Frankrike 20.
Två detaljer fäller folk. Tröskeln räknas totalt över alla länder, inte per land, och den räknas per kalenderår. Ett bra kvartal i november kan alltså ändra momsen på decemberförsäljningen.
OSS i stället för registrering i varje land
Utan OSS hade den som passerar tröskeln behövt momsregistrera sig i varje land med kunder. One Stop Shop löser det: du redovisar all gränsöverskridande försäljning till privatpersoner i en kvartalsdeklaration till Skatteverket, som fördelar beloppen till respektive land.
Det gör administrationen hanterbar, men flyttar problemet till systemet. Du måste kunna ta ut rätt sats per land vid orderläggning, och du måste kunna redovisa försäljningen per land i efterhand. Räknat i ett kalkylblad blir det snabbt ohållbart.
Vad det kräver av affärssystemet
Tre saker behöver finnas för att det ska fungera utan handpåläggning:
- Momssatser per land, så att en order till Tyskland får 19 procent utan att någon skriver in det.
- Regler som skiljer på företag och privatperson, eftersom samma land ger olika utfall beroende på kundtyp.
- VAT-validering, så att en företagskund faktiskt har det nummer som befriar från moms.
I Fluit byggs det av tre delar som samverkar: momsklasser grupperar artiklarna, momsregler avgör när en viss sats gäller (per land och per B2B eller B2C, med sorteringsordning så att den mest specifika regeln vinner) och momssatserna bär procentsatsen med giltighetstid. Kundens VAT-nummer valideras mot VIES. En standardklass fångar upp det som inte matchar någon regel, så att en order aldrig blir stående utan moms.
Ordningen är värd att notera: momsen räknas på priset efter rabatter och på eventuell punktskatt, inte på listpriset.
