Förebyggande underhåll är att välja när maskinen står still. Alternativet är inte att den aldrig står still, utan att den gör det vid ett tillfälle som någon annan bestämt, oftast under högsäsong och alltid utan reservdelar hemma.

Kostnaden för ett oplanerat stopp ligger sällan i reparationen. Den ligger i produktionsbortfallet, i expressfrakten på delen och i de order som får flyttas.

Kalender eller mätare

Intervallet kan sättas på två sätt, och valet beror på vad som faktiskt sliter.

Kalenderintervall passar när nedbrytningen sker med tiden: gummidetaljer som torkar, olja som åldras, kontroller som ska ske en gång per år oavsett hur mycket utrustningen använts. Uttrycks i dagar, veckor, månader eller år.

Mätarintervall passar när slitaget följer användningen: drifttimmar, antal cykler, körda kilometer. En maskin som går treskift ska servas oftare än en likadan maskin som går halvtid, och kalendern kan inte se skillnaden.

Båda behövs oftare än man tror. En kompressor som går 3 000 timmar om året och en som går 300 behöver samma oljebyte vid samma timtal, men den som står mest behöver det ändå med jämna mellanrum. Regeln blir då att det som inträffar först utlöser åtgärden.

Planen ska bli en arbetsorder

Skillnaden mellan en underhållsplan som fungerar och en som ligger i en pärm är om den genererar något.

En plan som når fram gör tre saker: den skapar en arbetsorder när intervallet löper ut, den lägger jobbet i samma kö som allt annat arbete så att det syns i kapacitetsplaneringen, och den listar de reservdelar som behövs så att bristen upptäcks före och inte under.

Ligger underhållsjobben i ett eget system som ingen planerare tittar i konkurrerar de om samma timmar utan att någon vet om det. Då förlorar underhållet varje gång, eftersom produktionen har ett leveransdatum och underhållet bara har en rekommendation.

Checklistan avgör kvaliteten

Ett underhållsjobb formulerat som “service av press 3” blir vad teknikern minns att det brukar vara. Formulerat som konkreta moment att kvittera ett och ett blir det samma varje gång, oavsett vem som utför det.

Momenten ska vara möjliga att svara på: ett mätvärde med en tolerans, ett utfört moment att kvittera, ett foto på ett slitage. Då blir underhållsrapporten också data om utrustningens tillstånd över tid, inte bara en signatur på att någon var där.

Följ upp intervallet

Ett intervall satt vid införandet är en gissning grundad på tillverkarens rekommendation. Efter ett år finns bättre underlag:

  • Inträffade haverier mellan servicetillfällena betyder att intervallet är för långt.
  • Delar som byts men visar sig hela betyder att det är för kort.
  • Åtgärder som konsekvent skjuts upp betyder antingen att de är onödiga eller att tiden aldrig planerats in.

I ett system

I Fluit sätts underhållsplaner per utrustning med intervall på kalender, på mätarställning eller på båda, där det som inträffar först utlöser. Kalenderintervallet anges i dagar, veckor, månader eller år. Planen har status aktiv, pausad eller arkiverad, och det är den aktiva planen som genererar arbetsordrar.

Arbetsordern som skapas är av typen underhåll och hamnar i samma flöde som tillverknings- och serviceorder, med material, operationer, tid och avrapportering. Kopplingen till kontrakt och tillgångar gör att underhåll som utförs enligt ett serviceavtal med kund kan följas mot avtalet, inte bara mot maskinen.