Intrastat är statistikrapporteringen av varuhandel mellan EU-länder. När den inre marknaden infördes försvann tulldeklarationerna vid gränserna inom EU, och därmed också det underlag som handelsstatistiken byggde på. Intrastat är ersättningen: företagen rapporterar själva vad som förts in och ut.
Rapporteringen är alltså statistik, inte beskattning. Ingen skatt betalas på grundval av en Intrastat-uppgift, men uppgiftsskyldigheten är obligatorisk och kan förenas med vite.
Vad som ska lämnas
Rapporten lämnas månadsvis och delas i två flöden, införsel och utförsel, med separata tröskelvärden. Per rad anges bland annat:
- varukod (KN-nummer),
- partnerland, alltså avsändnings- eller destinationsland,
- kvantitet och nettovikt,
- fakturerat värde,
- transaktionstyp och transportsätt,
- köparens momsregistreringsnummer vid utförsel.
Tröskelvärdena fastställs av SCB och kan skilja sig mellan flödena. Det gör att ett företag som importerar mycket och exporterar lite kan vara skyldigt att rapportera det ena men inte det andra.
Skillnaden mot periodisk sammanställning
De två blandas ofta ihop, men mäter olika saker. Intrastat följer varornas rörelse och går till SCB. Den periodiska sammanställningen följer försäljningsvärdet per kunds VAT-nummer, går till Skatteverket och används för att kontrollera att köparen redovisar sin förvärvsmoms.
Ett bolag som säljer varor till företag i andra EU-länder kan därför behöva lämna båda, med olika innehåll och olika perioder.
Var uppgifterna kommer ifrån
Underlaget finns redan i affärssystemet: varukod och nettovikt på artikeln, mottagarland på ordern och fakturerat värde på raden. Det som avgör om rapporteringen blir enkel eller plågsam är om varukoden och vikten faktiskt är ifyllda på artiklarna, eller om någon får leta upp dem i efterhand.
Fluit har varukod och nettovikt på artikeln och landsuppgifter på order och kunder, vilket ger underlaget. Själva Intrastat-rapporten byggs och lämnas i dag utanför systemet.
