Produktionsplanering svarar på tre frågor: vad ska tillverkas, av vad, och när ska det startas. De två första är räknearbete. Den tredje är där planeringen brukar spricka, eftersom den kräver att ledtider och kapacitet stämmer med verkligheten.
Kedjan från behov till order
Planeringen går alltid åt samma håll, oavsett hur avancerat systemet är:
- Efterfrågan samlas. Kundorder, avrop mot ramavtal och prognoser för det som inte är sålt än.
- Stycklistan bryter ned. En färdig produkt blir komponenter, som i sin tur kan vara halvfabrikat med egna stycklistor.
- Nettobehovet räknas. Bruttobehovet minus lagersaldo, minus inplanerade inköp och tillverkningsorder.
- Ledtiden backas. Startdatumet räknas bakåt från behovsdatumet, nivå för nivå.
- Förslagen blir order. Inköpsförslag blir inköpsorder, tillverkningsförslag blir arbetsorder.
Det är i steg fyra multinivåberäkningen får sin poäng. Ett halvfabrikat som behövs om åtta veckor, med två veckors tillverkningstid, behöver sitt material om sex veckor, och det materialet kan ha fyra veckors leveranstid från leverantören.
Vad som gör beräkningen fel
MRP räknar rätt på de data den får. Fyra fält avgör om resultatet går att lita på:
- Ledtid per artikel. En optimistisk ledtid ger förslag som kommer för sent.
- Stycklistan. En komponent som saknas i listan planeras aldrig in.
- Lagersaldot. Räknas inte kassation och svinn bort blir nettobehovet för lågt.
- Säkerhetslager och beställningspunkt. De avgör hur stor bufferten mot variation blir.
Det här är också anledningen till att MRP-projekt sällan misslyckas på beräkningen. De misslyckas på artikeldatan.
Förslagen behöver granskas, inte godkännas blint
En körning ger ofta hundratals förslag. Det som gör dem hanterbara är att de kommer sorterade och med varningar, så att planeraren kan gå på det som avviker i stället för att läsa allt.
I Fluit ger en MRP-körning både inköpsförslag och tillverkningsförslag, med varningar för de vanliga fallen: artikeln saknar leverantör eller ledtid, saldot ligger under säkerhetslagret, behovet är brådskande, priset har gått ut eller orderdagen ligger långt fram. Godkända förslag blir inköpsorder eller arbetsorder direkt.
Beräkningen tar hänsyn till efterfrågan, lagernivåer, ledtider och säkerhetslager. Nivåerna själva sätter du: Fluit håller beställningspunkt och säkerhetslager per artikel och lager, och räknar med dem, men bestämmer dem inte åt dig.
Kapaciteten är det andra ledet
MRP svarar på materialfrågan. Den svarar inte på om det finns tid i maskinen. En plan som är materialmässigt perfekt och kapacitetsmässigt omöjlig är fortfarande omöjlig.
Därför är kapacitetsplaneringen ett eget steg: operationerna på arbetsorderna läggs mot resursernas tillgängliga tid, och där belastningen överstiger kapaciteten måste något flyttas. Det är sällan systemet som avgör vad. Det är en prioriteringsfråga.
Planera i rätt takt
En vanlig missuppfattning är att MRP ska köras en gång och sedan gälla. I praktiken är planen färskvara: en försenad inleverans, en kasserad batch eller en ändrad kundorder gör om förutsättningarna.
Kör därför beräkningen regelbundet och jämför förslagen mot vad som redan är beställt, i stället för att betrakta varje körning som en ny sanning. Det är avvikelserna mellan körningarna som är informationen.