Servicegrad mäter hur stor del av efterfrågan som gick att leverera. Det är måttet som avgör hur stort säkerhetslagret ska vara, och därmed hur mycket kapital som binds i buffert.
Varianterna mäter olika saker
- Orderradsservice: andel orderrader som kunde levereras komplett direkt. Det vanligaste och oftast mest relevanta måttet, eftersom kunden upplever bristen per rad.
- Kvantitetsservice: andel av efterfrågad kvantitet som levererades. Mildare, eftersom en rad där 90 av 100 levererades räknas som 90 procent i stället för som ett misslyckande.
- Cykelservice: andel perioder utan någon brist alls. Strängast, och det mått som klassiska formler för säkerhetslager bygger på.
Att blanda ihop dem gör jämförelser meningslösa. Samma lager kan visa 93, 98 och 85 procent beroende på vilket mått som används.
De sista procenten är dyrast
Sambandet mellan servicegrad och buffert är inte linjärt. Steget från 90 till 95 procent kostar en viss mängd lager. Steget från 95 till 99 kostar ungefär lika mycket till, eftersom bufferten nu ska täcka allt mer osannolika utfall.
Det är därför ett generellt mål på 99 procent för hela sortimentet nästan alltid är fel beslut. Kostnaden hamnar på de artiklar där bristen betyder minst.
Differentiera efter värde
En rimlig ansats är att koppla målet till ABC-klassen: hög servicegrad på de artiklar som står för omsättningen och för kundernas upplevelse, lägre på det som sällan efterfrågas.
Vill du räkna på vad ett visst mål innebär i buffert finns kalkylatorn för beställningspunkt och säkerhetslager.
Skilj på servicegrad och leveransprecision
Servicegrad handlar om att kunna leverera. Leveransprecision handlar om att leverera när man lovat. Ett lager kan ha hög servicegrad och usel precision, om lovade datum sätts på önsketänkande.
