Så räknar verktyget
Beställningspunkten består av två delar: det du hinner förbruka medan leverantören levererar, plus en buffert för att det sällan blir precis som planerat.
Beställningspunkt = förbrukning per dag × ledtid i dagar + säkerhetslager (12 st/dag × 14 dagar) + 40 st = 208 st
Statistisk metod
Den statistiska metoden sätter säkerhetslagret efter hur mycket de två osäkra storheterna faktiskt varierar, och efter vilken servicegrad du vill hålla.
Säkerhetslager = Z × √(ledtid × efterfrågans varians + förbrukning² × ledtidens varians) 1,645 × √(14 × 4² + 12² × 2²) = 1,645 × √800 = 47 st vid 95 % servicegrad
Den andra termen under rottecknet är oftast den som dominerar. En leverantör som ibland är en vecka sen kostar mer buffert än en efterfrågan som svänger några enheter om dagen — det är därför det ofta lönar sig bättre att jaga leveransprecision än att jaga prognosprecision.
| Servicegrad | Z-värde | Brist ungefär |
|---|---|---|
| 90 % | 1,282 | 1 cykel av 10 |
| 95 % | 1,645 | 1 cykel av 20 |
| 98 % | 2,054 | 1 cykel av 50 |
| 99 % | 2,326 | 1 cykel av 100 |
Enkel metod
Har du ingen historik på variationen sätter du bufferten till ett antal dagars förbrukning i stället. Metoden är trubbigare men går att förklara för vem som helst, och den är betydligt bättre än ingen buffert alls.
Säkerhetslager = förbrukning per dag × antal buffertdagar 12 st/dag × 4 dagar = 48 st
Var talen kommer ifrån
- Förbrukning per dag — snittet över en period som liknar den kommande. Tre till tolv månader brukar räcka. Räkna på arbetsdagar om lagret bara rör sig på vardagar.
- Ledtid — mät den verkliga ledtiden, inte den avtalade. Skillnaden mellan dem är precis den variation som säkerhetslagret ska täcka.
- Variation — standardavvikelsen för dagsförbrukningen respektive ledtiden. Ett affärssystem som loggar inleveranser har underlaget; annars går det att uppskatta från några månaders orderhistorik.
Vad kalkylen inte tar hänsyn till
Formeln utgår från att efterfrågan varierar slumpmässigt runt ett stabilt snitt. Det gör den inte alltid, och då behöver resultatet justeras för hand:
- Säsong och trend — räkna om inför säsong i stället för att lita på årssnittet.
- Kampanjer — en planerad kampanj är känd efterfrågan, inte variation. Lägg på volymen separat.
- Minsta orderkvantitet och förpackningsstorlek — de styr hur mycket du beställer, inte när.
- Delleveranser — kommer ordern i omgångar är det den första delleveransen som räddar saldot.
I ett affärssystem sköts det här löpande i stället för i en kalkyl. I Fluit ligger säkerhetslagret per artikel och lagerställe, och kan räknas fram ur den egna förbrukningshistoriken innan du väljer att lägga in värdet. MRP-körningen arbetar sedan med nettobehov snarare än en tröskel: den summerar kundorder, prognos, beroende behov från stycklistor och säkerhetslager, drar av tillgängligt saldo och redan inkommande leveranser, och lägger fram ett beställningsförslag på det som återstår — med datum satt efter ledtiden.
