Tre mått på samma krona
En vara köps för 100 kronor och säljs för 150. Vinsten är 50 kronor, men beroende på vad du delar den med får du tre olika procenttal, och de används om vartannat i samma möte.
| Mått | Räknas som | I exemplet |
|---|---|---|
| Pålägg | Vinst ÷ inköpspris | 50 ÷ 100 = 50 % |
| Marginal | Vinst ÷ försäljningspris | 50 ÷ 150 = 33 % |
| Täckningsgrad | Täckningsbidrag ÷ försäljningspris | 33 % om inköpspriset är enda rörliga kostnaden |
Marginal = pålägg ÷ (1 + pålägg) · Pålägg = marginal ÷ (1 − marginal) 0,5 ÷ 1,5 = 33 % · 0,4 ÷ 0,6 = 67 %
Sammanblandningen är dyr och vanlig. Den som tror att 30 procents pålägg ger 30 procents marginal räknar med sju procentenheter för mycket i varje kalkyl. Verkligheten är 23 procent. Åt andra hållet: vill ledningen ha 40 procents marginal räcker det inte att lägga på 40 procent i inköpssystemet, det krävs 67.
När är täckningsgrad rätt mått?
När du fattar beslut. Täckningsgraden räknar med alla rörliga kostnader: frakt ut, provision, emballage, kortavgift och svarar därför på vad affären faktiskt bidrar med till fasta kostnader och vinst. Det är också det mått som gäller när du ska bedöma en rabatt: en rabatt tas från bidraget, inte från omsättningen.
Vanliga fällor
- "Vi jobbar med 35 procent." Av vad? Fråga alltid vilket av de tre måtten som avses innan du sätter ett pris efter det.
- Momsen smyger in. Ett pris inklusive moms jämfört med ett inköpspris exklusive moms ger en marginal som ser tjugofem procent bättre ut än den är.
- Inköpspriset är inte hela varukostnaden. Frakt in, tull och valutakurs hör till varan. Räkna fram landad kostnad först, annars sätter du pris mot ett för lågt kostnadstal.
- Rabatten glöms bort. Listpriset är sällan det pris kunden betalar. Räkna marginalen på det verkliga snittpriset, inte på listan.
I ett affärssystem sätts pålägget oftast per artikel eller prislista, medan marginalen följs upp per order och kund. Det är därför samma vara kan visa två olika procenttal i två rapporter utan att någon av dem är fel.
